Jag är rörd, helt chockad.. kan inte fatta det är sant!
Någonting har hänt, något som jag aldrig kunde tro skulle hända. Något jag dessutom hade slutat tro fanns, kände oss så ensamma. Till den dagen som var härom dagen i veckan som gått.
En pappa till en dotter på 6½år som är så lik Mathilda i sjukdom, utveckling osv osv.. Helt otroligt! Hoppet hade så gott som försvunnit från mig att finna en i exakt samma sits, att kunna byta ord med någon som verkligen till 100% vet hur det känns & är. Helt otroligt! Var kom denna människa/familj ifrån helt plötsligt.
Någon på habiliteringen i Västervik hade tipsat om denna blogg till denna familj. Fick en kommentar härom dagen och nu chattas det för fullt på msn om allt kring flickorna våra.
Dagen efter vår första chattstund om flickorna, så började det klura i huvudet på mig.. kunde inte tro det var sant.. Började få för mig att någon jävlades på mig. Men jösses, det är sant!
Man märker det på alla känslorna som pappan har & delar med sig och byter ord med mig.
Fantastiskt & helt underbart känns det att ha ngn som känns som samma människor som vi. Så länge man försökt och försökt finna någon som är så nära vår sits som möjligt, men man har inte kommit så nära. Och man trodde väl så här nära var omöjligt. Men nej tydligen inte!
Varm man blivit i kroppen att kunna byta ut dem ord man inte kan byta ut med någon annan!!
Allt stämmer så bra in på flickorna våra. Ngr få "småsaker" som inte stämmer kanske. Men att bara självaste utvecklingen är typ exakt likadan är ju helt chockande men skönt att kunna dela detta speciella liv med ngn annan familj.
Flickan är 6½år gammal (nämnde jag kanske?), och Mathilda är 4½år.. det är väl den största skillnaden. Flickan har dock sluppit undan knapp på magen och äter mosade timbaler & gröt. Hade säkert Mathilda emd gjort fortfarande om de inte vore för de där doktorerna som inte trodde på mig när hon hade extremt stora mandlar i halsen i ett halvår ungefär.
Visst i epilepsin så har denna flicka varit fri i cirka 1½år från anfall, massa lyckoönskningar att det förblir anfallsfritt för henne<3 I förhoppningar om att Mathilda också kanske kan bli det någon gång i framtiden, hoppas massor!
Alla andra föräldrar som har de sk. "normala" barnen.. pratar om sina barns utvecklingar osv.. precis som jag kan göra om Casper med andra. Men jag har aldrig direkt kunnat prata om Mathildas med ngn för där finns ingen och tipsa knappt och ingen som kan tipsa mig om något med erfarenhet. Så detta säger jag om igen, helt underbart att ni tog kontakt med oss !!!! Hoppas vi för alltid kan följas åt genom livet med våra flickor!
Hoppas även att vi kan träffas någon gång! Hur underbart vore det inte att se dessa flickor leka tillsammans?? Åååååå sikken härlig underbar syn.. Att se dem leka med prassel saker tillsammans, bada, hoppa med hela kroppen, skratta och klappa!!! Precis som dem båda två gör :-) Tänk och se dem sidan om varandra när dem gör allt detta, hur lycklig dag vore inte det?! Eller om man kanske hade kunnat se om dem kommunicerar ngt med varandra och hur.. Ja det har nog blivit en av mina drömmar nu, att se dem två tillsammans!
Dem har samma beteende och utveckling, jag trodde aldrig i hela mitt liv vi skulle ha ngn vid oss som innehar samma "sorts flicka".. och samma föräldra känslor.
Flickan har dessutom en lillebror i Caspers ålder :-)
Underbart underbart underbart, hoppas på att ngn gång träffa dem <3
/Mamma madde
En pappa till en dotter på 6½år som är så lik Mathilda i sjukdom, utveckling osv osv.. Helt otroligt! Hoppet hade så gott som försvunnit från mig att finna en i exakt samma sits, att kunna byta ord med någon som verkligen till 100% vet hur det känns & är. Helt otroligt! Var kom denna människa/familj ifrån helt plötsligt.
Någon på habiliteringen i Västervik hade tipsat om denna blogg till denna familj. Fick en kommentar härom dagen och nu chattas det för fullt på msn om allt kring flickorna våra.
Dagen efter vår första chattstund om flickorna, så började det klura i huvudet på mig.. kunde inte tro det var sant.. Började få för mig att någon jävlades på mig. Men jösses, det är sant!
Man märker det på alla känslorna som pappan har & delar med sig och byter ord med mig.
Fantastiskt & helt underbart känns det att ha ngn som känns som samma människor som vi. Så länge man försökt och försökt finna någon som är så nära vår sits som möjligt, men man har inte kommit så nära. Och man trodde väl så här nära var omöjligt. Men nej tydligen inte!
Varm man blivit i kroppen att kunna byta ut dem ord man inte kan byta ut med någon annan!!
Allt stämmer så bra in på flickorna våra. Ngr få "småsaker" som inte stämmer kanske. Men att bara självaste utvecklingen är typ exakt likadan är ju helt chockande men skönt att kunna dela detta speciella liv med ngn annan familj.
Flickan är 6½år gammal (nämnde jag kanske?), och Mathilda är 4½år.. det är väl den största skillnaden. Flickan har dock sluppit undan knapp på magen och äter mosade timbaler & gröt. Hade säkert Mathilda emd gjort fortfarande om de inte vore för de där doktorerna som inte trodde på mig när hon hade extremt stora mandlar i halsen i ett halvår ungefär.
Visst i epilepsin så har denna flicka varit fri i cirka 1½år från anfall, massa lyckoönskningar att det förblir anfallsfritt för henne<3 I förhoppningar om att Mathilda också kanske kan bli det någon gång i framtiden, hoppas massor!
Alla andra föräldrar som har de sk. "normala" barnen.. pratar om sina barns utvecklingar osv.. precis som jag kan göra om Casper med andra. Men jag har aldrig direkt kunnat prata om Mathildas med ngn för där finns ingen och tipsa knappt och ingen som kan tipsa mig om något med erfarenhet. Så detta säger jag om igen, helt underbart att ni tog kontakt med oss !!!! Hoppas vi för alltid kan följas åt genom livet med våra flickor!
Hoppas även att vi kan träffas någon gång! Hur underbart vore det inte att se dessa flickor leka tillsammans?? Åååååå sikken härlig underbar syn.. Att se dem leka med prassel saker tillsammans, bada, hoppa med hela kroppen, skratta och klappa!!! Precis som dem båda två gör :-) Tänk och se dem sidan om varandra när dem gör allt detta, hur lycklig dag vore inte det?! Eller om man kanske hade kunnat se om dem kommunicerar ngt med varandra och hur.. Ja det har nog blivit en av mina drömmar nu, att se dem två tillsammans!
Dem har samma beteende och utveckling, jag trodde aldrig i hela mitt liv vi skulle ha ngn vid oss som innehar samma "sorts flicka".. och samma föräldra känslor.
Flickan har dessutom en lillebror i Caspers ålder :-)
Underbart underbart underbart, hoppas på att ngn gång träffa dem <3
/Mamma madde
Kommentarer
Postat av: solveig barresäter
vad härligt att få träffat eller fått fatt i en med liknande erfarenhet så ni kan prata med varandra lite skriva också.hoppas ni träffas nån gång med.slipper ni känna er ensamma
Postat av: Anonym
Hej! Det var jag som tipsade familjen om Matildas blogg. Blir så oerhört rörd när jag läser vad du skrivit. Hoppas verkligen att ni någon gång får möjlighet att träffas och att stötta varann och prata om allt roligt och all utveckling som händer.
Fortsätt skriv!! =)
Trackback
