CPUP
CPUP är ett förebyggande uppföljningsprogram med syfte att säkerställa rätt behandling i rätt tid för de barn som riskerar att utveckla muskelförkortning eller höftledsluxation. För att klara det förebyggande arbetet sparas alla uppgifter om barnets behandling, rörelsefunktion och röntgenresultat i en databas som omfattas av sjukvårdens sekretessbestämmelser.
Barn med cerebral pares har ofta för hög muskelspänning i vissa muskler. Obalans mellan muskler som sträcker och böjer runt en led kan leda till att muskler förkortas (kontraktur). I höftleden finns viss risk att muskelspändhet och muskelförkortning medför att lårbenshuvudet förskjuts utåt, vilket kan leda till att lårbens-huvudet går ur led (höftledsluxation).
Med olika behandlingsmetoder kan muskelspänningen minskas och muskelförkortning och förebyggas och behandlas. Behandlingen omfattar sjukgymnastik/arbetsterapi som bl.a. inriktas på töjning (stretching) av spänd muskulatur samt att lära in bra rörelsevanor och viloställningar. Ibland kan behandling med skenor (ortos, ståskal), mediciner, injektioner i muskler eller operation bli aktuellt.
Sedan 1994 har barn- och ungdomshabiliteringarna och ortopedklinikerna i södra Sverige ett gemensamt uppföljningsprogram (CPUP) för barn med cerebral pares eller liknande symptom. Övriga habiliteringar i Sverige har under åren visat ett stort intresse och 2006-01-01 är 10 landsting/regioner anslutna till CPUP. Vid årsskiftet 2004-2005 blev CPUP godkänt som ett nationellt kvalitetsregister.
I alla län kommer barn- och ungdomshabiliteringen i samarbete med barnortopeden på Akademiska sjukhuset fr.o.m. 2006-01-01 att ingå i detta uppföljningsprogram. Avsikten är att säkerställa att de barn som riskerar att utveckla betydelsefull muskelförkortning eller höftledsluxation upptäcks och får behandling i tid. Målet är att inget barn skall drabbas av större muskelförkortning eller höftledsluxation.
Sjukgymnast mäter på ett strukturerat sätt barnets rörelseutveckling och behandling två gånger per år under de första sex levnadsåren, därefter en gång per år. Denna genomgång ligger till grund för rekommendationer från barnets ortoped om eventuella åtgärder. Höfter och rygg följs upp med röntgenkontroller. Dessa sker i intervall som barnortoped avgör individuellt efter analys av barnets rörelseförmåga och röntgenbild. Vanligen görs en årlig höftröntgen från två års ålder och ryggröntgen görs på de barn som utvecklat en snedhet i ryggen (skolios).
CPUP-programmet, i södra Sverige, har hittills helt förhindrat höftledsluxation. Betydligt färre barn har också utvecklat stora kontrakturer. Samtidigt har behovet av ortopediska operationer på kontrakturer minskat. CPUP ger dessutom ny kunskap om utvecklingen vid olika typer av cerebral pares över lång tid, samt hur olika behandlingsmetoder påverkar funktionen.
