Ståskal

Nu har jag äntligen fått stå i  mitt ståskal, mamma o pappa trodde dock jag skulle vara negativ till det för det är jag oftast om det minsann, Men icke :O) Jag tyckte det var jätte kul och stå och spegla mig och leka med bollarna, i en halvtimme stog jag minsann sen började jag tycka de va lite tråkigt eller jobbigt för benen så nu ligger jag och speglar mig lite så jag kan vila benen är ju ganska ansträngande med ståskalet juh. Mamma fixat en ståskal lista och lite andra listor som ska fyllas i varje gång jag står, så vi håller lite koll på det hela.

Mamma börja fundera på anordna ett nytt möte med doktorn med omgivningen min med förhoppningar att de hon bjuder kan komma. Visst man förstår verkligen inte allt efter det heller angående mig, men lite mer iallafall för doktorns ord brukar folk ta till sig mer än en "nojjig mamma" som vissa kan se det som. Totalt idioter !!! Som verkligen inte alls vet vad dem talar om.

Idag ska jag iväg, hem till Momo.. Inte så ofta jag åker hälsar på andra är ju SÅ MKT enklare att folk hälsar på mig eftersom jag är väldigt stor och otymplig och jag sitter ju inte alls bra hos andra än hemma osv. MEN tyvär.. verkligen inte många som hajjar det alls. Och att hälsa på folk med trappor är verkligen inte alls poppis. Dels så är de ju faktiskt inte skönt för mig att bli buren hur som helst heller, är ju inte så bekvämt. Vad tycker ni själva om att bli burna ? Man har noll kontrol över ngt, visserligen har ja de stort sätt alltid. Men ni har kontrol alltid men inte jag o ännu mindre när jag blir buren hit o dit, därför finns det hjälpmedel dels för lätta på lyften hit o dit för de som är med mig och dels för min skull så jag får de så bekvämt som möjligt. Bara för jag är handikappad har faktiskt jag med känslor !!! !!!

Hejdå

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0